Strandskyddsdomar.se

Strandskyddsdomar.se drivs av länsstyrelserna och är en samling referat av avgöranden från i första hand MÖD (Mark- och miljööverdomstolen). Här hittar du avgöranden där domstolen tillämpat 7 kapitlet i miljöbalken (lydelse efter 30 juni 2009). Det finns även ett urval MÖD-avgöranden där lagen tillämpats i äldre lydelse. Du kan också hitta regeringens avgöranden om upphävande av strandskydd genom bestämmelse i detaljplaner till och med 2019-12-31. Avgöranden där talerätt eller andra processrättsliga frågor behandlats finns inte med i samlingen.

Samlingen är för närvarande uppdaterad till och med 2022-12-31, uppdateringar sker i regel 1 till 2 gånger per år.

Utfärdat föreläggande gäller mot ny ägare, dock inte vitet

Målnummer: 

Datum: 

Referatnummer: 

Målet gäller om ett föreläggande kan gälla mot nya fastighetsägare samt om föreskrivna viten också kan gälla mot den nya ägaren. Målet handlar också om föreläggandet i sak; föreläggande att ta bort staket, bord, grillplats och en brygga. Dessutom ingår ett förbud att klippa gräs.

MÖD: Mark- och miljööverdomstolen hänvisar till ordalydelsen i 26 kapitlet 16 § miljöbalken samt att praxis innebär att en ny fastighetsägare på yrkande av motparten, är skyldig att träda in som part, även om en anteckning inte gjorts i fastighetsregistrets inskrivningsdel. När det gäller viten, anser domstolen emellertid att 26 kapitlet 16 § miljöbalken måste läsas tillsammans med 15 § och att vitet därmed inte kan göras gällande mot de nya ägarna. Inte heller det löpande vitet kopplat till en av punkterna i föreläggandet kan gälla mot de nya ägarna med hänsyn till att det inte antecknats i fastighetsregistret och de höga kraven på rättssäkerhet som måste råda beträffande viten.

Domstolen konstaterar att det inte är visat att anläggningarna har funnits på platsen sedan innan strandskyddet infördes 1975. Detsamma gäller för bryggan som visserligen fanns då, men inte på samma plats.

Därefter gör dock domstolen en skälighetsbedömning enligt 26 kapitlet 12 § MB, alltså en avvägning mellan naturvårdens intresse att få rättelse utförd och den enskildes intresse att inte drabbas av oskäliga kostnader. Detta är aktuellt med anledning av att anläggningarna bytt ägare sedan de utfördes.

Domstolen kommer fram till att det är skäligt att förelägga om rättelse vad gäller staket, bord och grillplats därför att de är belägna relativt långt från bostadens hemfridszon. Bedömningen bygger på att det saknas konkreta uppgifter om hur länge de funnits på platsen samt att det inte är förenat med större kostnader att ta bort dessa anläggningar. Förbudet att klippa gräs är också skäligt eftersom det inte är förenat med någon kostnad och är av stor betydelse för strandskyddsintressena. Bryggan däremot, som funnits i nära 40 år, och med en annan likartad brygga nära denna plats innan 1975, så framstår det som svårt för den enskilde att bedöma bryggans laglighet. Föreläggandet för bryggan uppfyller inte krav på skälighet och upphävs av domstolen.

Rättsfallskommentar (red): Tidigare domar om skälighet, bland annat MÖD 2017:16, mål M 7737-16 och mål M 159-19, visar på att det sammantaget inte är skäligt att förelägga om rättelse om åtgärden är utförd långt tillbaka, det gått lång tid mellan utförande och överlåtelse av ägandet, åtgärden inte är utförd i syfte att kringgå strandskyddet och att det inte funnits anledning att misstänka att åtgärden utförts utan dispens.

Mål: M 9303-19 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.