Härnösands kommun antar en ny detaljplan som avser utbyggnad med bostäder i ett område som tidigare varit planlagt för industri sedan 1970 men inte blivit ianspråktaget i mer än en mindre del. Området ligger strandnära och strandskydd inträder vid upphävandet av den äldre stadsplanen. Under samrådsskedet har länsstyrelsen påtalat att lokaliseringsutredningen inte visat på att utbyggnaden inte kan ske utanför strandskyddat område. Kommunen har då kompletterat underlaget med en GIS-analys vari de redogör för ett antal andra platser som har utretts men lämnats därhän. Kommunen har i detaljplanen upphävt strandskyddet och åberopat två särskilda skäl. För en redan befintlig lokalgata samt en befintlig teknisk anläggning åberopas att området har tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknar betydelse för strandskyddets syften och för kvartersmark, parkmark och en planerad lokalgata åberopas att området behöver tas i anspråk för ett angeläget allmänt intresse.
Länsstyrelsen har bedömt att det inte fanns skäl att överpröva detaljplanen.
Närboende och Naturskyddsföreningen överklagar kommunens beslut till Mark- och miljödomstolen. MMD går igenom förutsättningarna för att upphäva strandskydd i detaljplan. De anser att för upphävandet av strandskydd i de delar som redan tagits i anspråk fanns ett relevant särskilt skäl. Därefter konstaterar de att tillskott av bostäder och tätortsutveckling är sådana angelägna allmänna intressen som kan medföra att det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet. Mark- och miljödomstolen bedömer att utredningen av alternativa placeringar kan anses tillräcklig för att uppfylla kraven på utredning av att det angelägna allmänna intresset inte kan tillgodoses utanför området och avslår överklagan i den delen. Mark- och miljödomstolen upphäver dock kommunens detaljplan på andra grunder.
MÖD: I målet vid Mark- och miljööverdomstolen behandlas strandskyddet en gång till. Även MÖD konstaterar att ett genomförande av planen inte kommer påverka allmänhetens tillgång till de redan ianspråktagna ytorna. De instämmer också i kommunens uppfattning att detaljplanen kommer förbättra allmänhetens tillgång till strandlinjen. Ianspråktagandet av områdena har därför skett på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften därför finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet för dessa områden.
För de områden där ny bebyggelse avses uppföras noterar MÖD att tillskott av bostäder och tätortsutveckling är sådana angelägna allmänna intressen som kan medföra att det finns särskilda skäl för att upphäva strandskyddet. De bedömer att den bebyggelse som detaljplanen möjliggör är ett sådant angeläget intresse. MÖD anser likt MMD att den utredning kommunen har åberopat i tillräcklig omfattning belyser att intresset att bygga bostäder inte kan tillgodoses utanför området. Det finns därför särskilda skäl för att upphäva strandskyddet och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses i planen väger tyngre än strandskyddsintresset. Mark- och miljööverdomstolen avslår överklagan angående strandskyddet. De gör dock en annan bedömning i fråga om den aspekt som MMD upphävt planen på, varför ärendet återförvisas till Mark- och miljödomstolen för fortsatt behandling.
Mål: P 9702-23 – Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt