En kommun antar en detaljplan för att möjliggöra en gemensam brygga till ett befintligt bostadsområde samt till framtida bostäder som är under planering. Bryggan får uppta ett vattenområde om 75 gånger 24 meter vilket motiveras av att vattenområdet är långgrunt och att de behöver ta höjd för de eventuellt tillkommande bostäderna. Kommunen har hänvisat till det tredje särskilda skälet för upphävandet av strandskydd i detaljplanen. Länsstyrelsen beslutar att inte pröva kommunens antagandebeslut.
Mark- och miljödomstolen finner vid prövning av överklagan inte att det finns anledning att frångå länsstyrelsens bedömning att strandskyddet har hanterats på ett tillfredsställande sätt. De avslår överklagan.
MÖD: Mark- och miljööverdomstolen pekar på att en brygga förvisso är en sådan anläggning som för sin funktion behöver ligga vid vattnet, men möjligheten att medge dispens på den grunden ska enligt förarbetena nyttjas med stor restriktivitet. Kommunen har i sin utredning inte visat på att det finns ett behov av bryggan på just den aktuella platsen eller att behovet finns just i omedelbar anslutning till bostäderna. Kommunen har enligt MÖD inte visat att behovet inte kan tillgodoses utanför området. Mark- och miljööverdomstolen upphäver därför detaljplanen.