En kommun medger strandskyddsdispens för två komplementbyggnader som ersätter äldre byggnader samt en ny brygga, bubbelpool och ett trädäck. Länsstyrelsen överprövade och upphävde kommunens beslut avseende uppförande av attefallshus, trädäck och bubbelpool, samt tomtplatsbestämningen, eftersom strandskyddet redan är upphävt inom kvartersmarken genom gällande byggnadsplan för fastigheten. De upphävde även dispensen gällande båthus och brygga som berördes av strandskydd.
Målet i Mark- och miljödomstolen avser enbart den nekade bryggan. MMD inleder med att konstatera att platsen för den aktuella bryggan är belägen inom fastighetens vattenområde och detaljplaneområde med beteckningen Vb; vattenområde med bryggor, båthus och dyl. Den planerade bryggan är belägen inom strandskyddsområde. De skriver vidare att en brygga normalt sett anses ha en avhållande effekt på allmänhetens tillträde till vattenområdet. Den aktuella bryggan bedömer de inte kommer förstärka den avhållande effekt som den redan befintliga trädgården och tillkommande attefallshus, trädäck samt bubbelpool kommer att medföra för den som närmar sig stranden från vattnet. De bedömer därför att såväl befintlig som planerad bebyggelse innebär en avhållande effekt och att området, även där den planerade bryggan ska uppföras, därför inte kan betraktas som ett område som är tillgängligt för allmänheten. Mark- och miljödomstolen bedömer att den ansökta bryggan inte omfattas av förbuden i strandskyddsbestämmelserna. Någon dispens krävs därför inte för bryggan. Länsstyrelsens beslut upphävs och ansökan om dispens avvisas.
MÖD: Länsstyrelsen överklagar ärendet till Mark- och miljööverdomstolen och tillägger att området ingår i en värdekärna för höga marina kärlväxter och bryggan bedöms ge upphov till en väsentlig förändring av livsvillkoren för djur- och växtlivet. MÖD konstaterar att av praxis framgår att även om ett landområde är ianspråktaget fram till strandlinjen är vattenområdet normalt sett tillgängligt för allmänheten. De bedömer att varken den planerade eller befintliga bebyggelsen på fastigheten ger upphov till en hemfridszon som går ut över vattnet. Den planerade bryggan är förhållandevis lång och bred och skulle ta nytt område i anspråk och påverka allmänhetens tillträde. MÖD anser därmed att det första särskilda skälet inte kan åberopas. De skriver vidare att en brygga måste visserligen för sin funktion ligga vid vattnet, men för att det särskilda skälet ska vara uppfyllt krävs också att det finns ett behov av bryggan som inte kan tillgodoses på annat sätt. Bryggan är inte nödvändig för att komma till fastigheten, sökanden har dessutom uppgett att han har tillgång till en annan båtplats i området. Det tredje särskilda skälet kan därför inte heller ligga till grund för en dispens.
Mark- och miljööverdomstolen finner inte att det är oproportionerligt att avslå dispensansökan och fastställer Länsstyrelsens beslut att upphäva dispensen för bryggan.
Mål: M 4339-24 – Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt