Strandskyddsdomar.se

Strandskyddsdomar.se drivs av länsstyrelserna och är en samling referat av avgöranden från i första hand MÖD (Mark- och miljööverdomstolen). Här hittar du avgöranden där domstolen tillämpat 7 kapitlet i miljöbalken (lydelse efter 30 juni 2009). Det finns även ett urval MÖD-avgöranden där lagen tillämpats i äldre lydelse. Du kan också hitta regeringens avgöranden om upphävande av strandskydd genom bestämmelse i detaljplaner till och med 2019-12-31. Avgöranden där talerätt eller andra processrättsliga frågor behandlats finns inte med i samlingen.

Samlingen är för närvarande uppdaterad till och med 2023-06-31, uppdateringar sker i regel 1 till 2 gånger per år.

Muddring och anläggande av strandskoning var förbjudna åtgärder

Målnummer: 

Datum: 

Referatnummer: 

En kommun nekar strandskyddsdispens för muddring av ett område samt anläggande av erosionsskydd. Kommunens beslut överklagas till länsstyrelsen som avslår överklagan. Länsstyrelsen har dock med vissa försiktighetsmått för utförandet godkänt en anmälan om vattenverksamhet för samma åtgärd.

Mark- och miljödomstolen bedömer att varken den ansökta muddringen eller installationen av erosionsskydd på ett väsentligt sätt skulle förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Därmed anser de det klarlagt att den ansökta muddringsåtgärden inte kräver dispens. För erosionsskyddet bedömer MMD att även om ett erosionsskydd i vissa lägen eller utföranden skulle kunna hindra eller avhålla allmänheten från att röra sig fritt, anser de inte att det aktuella erosionsskyddet kräver dispens. De upphäver kommunens dispens och förklarar att dispens inte krävs för åtgärden.

MÖD: Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att det inte getts in någon utredning avseende åtgärdernas påverkan på djur- och växtlivet som etablerat sig på platsen sedan tidigare muddring för 20 år sedan. Därför bedömer de att det inte framkommit något som skulle kunna utgöra skäl för någon annan slutsats än att båda de ansökta åtgärderna väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter och därmed är dispenspliktiga. MÖD anser inte att landområdet närmast vattnet är ianspråktaget på ett sådant sätt att det skulle kunna utgöra särskilt skäl för dispens. Inte heller anser de att det särskilda skälet i tredje punkten är tillämpligt. Sökandens argument att muddringen är nödvändig för att kunna använda det ”båthus” som tidigare har fått dispens anser MÖD inte kan ligga till grund för att medge dispens. Detta med anledning av de förutsättningar som förelåg vid den dispensgivningen. Mark- och miljööverdomstolen bedömer i likhet med nämnden att det allmänna intresset att värna strandskyddet väger tyngre än det enskilda intresset att komma in i byggnaden med båt. Mark- och miljööverdomstolen förklarar att åtgärderna kräver strandskyddsdispens och fastställer kommunens beslut att avslå ansökan.

Mål: Detaljer för valt avgörande – Sök rättspraxis