Målet gällde ansökan om dispens i efterhand för en brygga på en plats där en brygga tidigare funnits.
MÖD:
Bryggan är större och har en kraftigare konstruktion är den brygga som tidigare fanns på platsen. Placeringen skiljer sig något från den tidigare bryggans. Under några år från 2004 till 2010 lades den tidigare bryggan inte ut. Det är därför inte fråga om en ersättningsbrygga. Att det finns flera bryggor längs den aktuella kuststräckan innebär inte att området är ianspråktaget, eftersom bryggor endast anses ianspråkta det område de upptar i vattnet. Det finns därför inte särskilda skäl enligt 7 kap 18 c § 1 miljöbalken.
Skäl för dispens enligt 7 kap 18 c § 3 föreligger inte om behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom anläggande av en egen brygga. Det måste också göras en avvägning mellan strandskyddsintresset och den enskildes intresse av att ta området i anspråk.
Området där bryggan uppförts hyser stora rekreationsvärden. Det allmänna intresset måste därför anses vara starkt. En brygga på platsen innebär en påtaglig risk för att strandområdet av allmänheten anses som privat och inte allemansrättsligt tillgängligt. MÖD bedömer att det allmänna intresset av att värna strandskyddet väger tyngre än sökandens intresse av tillgång till en egen brygga. Det finns därför inte förutsättningar att ge dispens för bryggan.
Dom: M 3329-17 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
