Länsstyrelsen gav dispens för en redan utförd tillbyggnad (som låg inom tidigare beslutad ianspråktagen tomtplats) men avslog ansökan om dispens för en ny tillbyggnad. Sökanden överklagade till MMD och MÖD.

I MÖD begärde sökanden att domstolen skulle fastställa att tillbyggnaden ligger utanför strandskyddat område och att dispens därför inte krävs. I andra hand yrkade hen att dispens skulle beviljas.

Sökanden om att strandskydd inte råder: Den planerade tillbyggnaden ligger utanför strandskyddsområdet. Av en tidigare utförd mätning framgår att avståndet mellan byggnaden på grannfastigheten och strandlinjen uppgår till 110 meter. Samma avstånd gäller till byggnaden på den här fastigheten. Bedömningen bör inte utgå från en otydlig karta utan mätning bör utföras på plats. Länsstyrelsens mätning är felaktig.

Sökanden om att dispens ska beviljas: Den tidigare tomtplatsavgränsningen saknar sitt ursprungliga ändamål eftersom planer på närliggande vandringsled lagts ner. Tillbyggnaden påverkar inte rätten till passage längs stranden eller längs en klippkant. Den ligger också inom den hemfridszon som finns kring fritidshuset på grannfastigheten, mindre än 40 m från den planerade tillbyggnaden.

Länsstyrelsen: Oavsett hur mätningen utförts ligger byggnaden inom strandskyddat område. Även tomten mellan byggnaden och stranden ligger inom strandskyddsområdet. Genom tillbyggnaden skulle tomten utökas. Dispens krävs. Tillbyggnaden är tänkt att utföras utanför beslutad tomtplatsavgränsning. Allemansrätten inte är utsläckt pga. grannfastigheternas hemfridszoner.

MÖD:

Kommer den planerade tillbyggnaden att ta i anspråk mark som omfattas av strandskydd?

Strandskyddsområdet omfattar enligt 7 kap. 14 § miljöbalken land- och vattenområde intill 100 meter från strandlinjen vid normalt medel vattenstånd. Av Naturvårdsverkets vägledning (Handbok 2009:4, utgåva 2, s. 9) framgår att det är fråga om ett horisontellt avstånd från strandlinjen. Normalt uppfyller en mätning från en markerad strandlinje på Lantmäteriets kartmaterial de krav på noggrannhet som behövs för att avgöra om en planerad byggnad ligger inom strandskyddsområde eller inte. Länsstyrelsen har gjort en översiktlig mätning på plats. Både länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen har bedömt att större delen av den befintliga byggnaden ligger inom 100-metersgränsen. Det saknas skäl att ifrågasätta den bedömningen.

Tillbyggnaden ska enligt ritningarna utgöra en förlängning av befintlig byggnad mot norr. Vid bedömning av om tillbyggnaden ligger inom strandskyddsområdet ska, utöver att själva byggnationen ligger inom strandskyddsområde, även beaktas om byggnaden kommer att behöva ta i anspråk mark som tomt runt byggnaden och om denna mark ligger inom strandskyddsområdet (se MOD 2011:38). Mot bakgrund av de mätningar som gjorts i målet anser Mark- och miljööverdomstolen det klarlagt att den planerade tillbyggnaden och den mark som kommer att behöva tas i anspråk som tomt runt byggnaden kommer att till stora delar ligga inom strandskyddsområdet.

Omfattas tillbyggnaden avförbudet?

Ändring av en byggnad, bl.a. uppförande av en tillbyggnad, är enligt 7 kap. 15 § 2 miljöbalken förbjudet inom strandskyddsområde om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Enligt praxis har fastighetsägare beviljats strandskyddsdispens för att uppföra en tillbyggnad i de fall den i sin helhet legat inom den befintliga tomtplatsen och inte riskerat att utöka det område som varit privatiserat (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 25 september 2012 i mål nr M 8421-11). Ett jämförbart synsätt gäller även i fråga om uppförande av komplementbyggnad där dispens kan beviljas endast inom områden där allemansrätten redan är utsläckt p.g.a. etablerad bebyggelse och hemfridszonen inte utvidgas annat än obetydligt (se bl.a. MOD 2009:35).

I det här fallet har den befintliga byggnaden en tomtplatsavgränsning beslutad år 1978. En tomtplatsavgränsning anger vad som kan anses ianspråktaget och vad som utgör byggnadens hemfridszon. Området utanför en tomtplatsavgränsning kan däremot inte anses ianspråktaget även om det av fastighetsägaren hävdats som privat. Inte heller kan en hemfridszon på grannfastigheten innebära att ett område på nu aktuell fastighet är ianspråktaget. Den tillbyggnad som ansökan avser kommer nästan helt att ligga utanför tomtplatsavgränsningen. Uppförande av en tillbyggnad av den storlek som ansökan avser skulle alltså ianspråkta ett område som i dag är allemansrättsligt tillgängligt och utvidga hemfridszonen i en utsträckning som inte kan anses obetydlig. Den sökta åtgärden är således förbjuden enligt 7 kap. 15 § 2 miljöbalken och dispens krävs för att uppföra tillbyggnaden.

Finns det skäl att meddela strandskyddsdispens?

Dispens från förbuden i 7 kap. 15 § miljöbalken får ges om det finns särskilda skäl. Som särskilda skäl får endast vissa i 7 kap. 18 c § miljöbalken uppräknade omständigheter beaktas. Enligt 7 kap. 25 § miljöbalken får en inskränkning i enskilds rätt inte gå längre än vad som krävs för att syftet med strandskyddet ska tillgodoses. Bestämmelsen innebär att vid prövning om det finns ett särskilt skäl ska det göras en intresseavvägning där hänsyn tas till enskilda intressen (prop. 2008/09:119 s.104). Bestämmelsen medför inte en möjlighet att meddela dispens med beaktande av andra omständigheter än de som anges i 7 kap. 18 c-d §§ miljöbalken (se MÖD 2013:37). I detta mål aktualiseras inte 18 d §.

När en åtgärd är förbjuden enligt 7 kap. 15 § 2 miljöbalken torde utrymmet för att lämna dispens på den grunden att området redan är ianspråktaget vara mycket litet. I förarbetena anges att det inte är avsikten att den första punkten i 7 kap. 18 c § miljöbalken normalt ska tillämpas i dessa fall (se prop. 2008/09:1 19 s. 100). Av praxis framgår att om en åtgärd innebär ökad privatisering, och därmed minskning av allemansrättsligt tillgängligt område, innebär det per definition att området inte kan anses vara ianspråktaget innan åtgärden vidtas (se MÖD 2015:7). Som redan anförts kommer tillbyggnaden ianspråkta ett område utanför den gällande tomtplatsavgränsningen som i dag är allemansrättsligt tillgängligt. Det saknas därför förutsättningar att meddela strandskyddsdispens på den grunden. Att strandområdet avskiljs genom en klippavsats från den plats där tillbyggnaden är tänkt att uppföras utgör inte heller något särskilt skäl för att meddela dispens. Det har inte heller i övrigt framkommit några särskilda skäl för att meddela dispens. Vid denna bedömning saknas skäl att gå in på frågan om påverkan på livsvillkoren för djur- och växtarter.

Sökandens överklagande ska därför avslås.

Sökanden fick allts inte dispens för den nya tillbyggnaden.

Rättsfallskommentar:

Notera systematiken i MÖD:s prövning och jämför med Strandskyddsdelegationens interaktiva guide för dispensprövning.

Dom: M 8029-14