En bastu har uppförts 2006 och har stöd i ett bygglov. Vid tidpunkten gällde ett undantag från strandskyddsbestämmelserna för komplementbyggnader som placerades inom tomtplats men längre från stranden än huvudbyggnaden, dock högst 20 meter från huvudbyggnaden. Fastigheten har en tomtplatsbestämning i en dispens från 1986. Länsstyrelsen konstaterar att bastun står närmare vattnet än huvudbyggnaden och förelägger om att den ska tas bort. Föreläggandet överklagas men överklagan avslås av Mark- och miljödomstolen.
MÖD: Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att en central fråga är om bastun omfattades av undantaget när den uppfördes. Vid en mätning i underlagen konstateras att bastun ligger närmare strandlinjen än huvudbyggnaden. Bastun var alltså inte undantagen från förbudet när den uppfördes. Länsstyrelsen har därmed haft fog för sitt föreläggande att bastun ska tas bort och MÖD anser inte att föreläggandet är oproportionerligt. MÖD avslår överklagan.
Rättsfallskommentar (red): Noterbart i ärendet är att markägaren hävdar att strandskyddsfrågan beaktades i kommunens beslut om bygglov, och att kommunen påstås ha haft kontakt med länsstyrelsen om strandskyddet. Markägaren hävdar att de därmed inte skulle kunna förvänta sig annat än att ett kommunalt beslut är rätt. Detta tillmäts inget värde i domstolens avgörande.
Mål: M 542-20 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
