Målet gäller ansökan om dispens för ett enbostadshus cirka 25 meter ifrån ett befintligt bostadshus inom ett område som i översiktsplanen pekats ut som LIS-område. Länsstyrelsen hade i granskningsyttrandet över ÖP anfört att LIS-områdena redovisats på en alltför översiktlig nivå och att det inte går att bedöma om LIS-områdena är förenliga med strandskyddets syften eller kriterierna i 7 kap 18 e § miljöbalken.

MÖD:
”Av kommunens översiktsplan framgår sammantaget hur naturmiljöer, vattenområden och stränderna ska användas i kommunen som helhet och i Vikaområdets närhet. Vidare framgår av kommunens yttrande att i tätorten Vika finns bland annat skola, service och företag. Det aktuella enbostadshuset innebär enligt kommunen en förtätning som bör kunna bidra till ökad ekonomisk utveckling. Ansökt dispens avser ett område som ligger drygt en kilometer från Vika. Aktuellt LIS-område avser både friluftsanvändning och tillkommande bostäder. Även om kommunens redovisning är övergripande går konsekvenserna för strandskyddets syften att utläsa. Mark- och miljööverdomstolen finner inte några sakliga eller formella skäl att ifrågasätta kommunens utpekande av Vika som ett LIS-område.” En ledamot anmälde skiljaktig mening.

Rättsfallskommentar (red):
Om länsstyrelsen inte invänt mot kommunens utpekande av ett LIS-område kan man normalt utgå ifrån att LIS-kriterierna är uppfyllda (prop 2008/09:119 s 57 f). Om länsstyrelsen däremot i granskningsyttrandet haft invändningar, får bedömningen i stället göras utifrån tyngden av de sakliga skäl som parterna anfört (MÖD 2012:39).

Anmärkning: På Sveriges domstolars webbsida ”Vägledande avgöranden” står felaktigt 2016-02-10 som domsdatum. Gällande datum är 2016-11-25.

Dom: M 1792-16