Nämnden hade avslagit en ansökan om dispens för utförd inglasning under skärmtak mellan två befintliga komplementbyggnader och förelagt fastighetsägaren att ta bort glasen.
MÖD: De glaspartier som tillkommit kan möjligen under vissa ljusförhållanden och i vissa vinklar synas på längre avstånd än vad komplementbyggnaderna gör. Glaspartierna är dock endast en del av de befintliga byggnaderna och det är byggnaderna som är det som sätter gränsen för allmänhetens tillgång till det strandskyddade området. Inglasningen har således inte någon ytterligare avhållande verkan utöver den som byggnaderna har.
Inglasningen har därmed inte någon hindrande eller avhållande inverkan på allmänhetens rätt att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. Åtgärden att glasa in uteplatsen omfattas därför inte av förbudet i 7 kap. 15 § miljöbalken och någon strandskyddsdispens behövs inte. Ansökan om strandskyddsdispens ska därför avslås och underinstansernas avgöranden upphävas.
Lagrum: 7 kap 15 § miljöbalken
Dom: M 8353-13 (pdf) öppnas på Mark- och miljööverdomstolens webbplats.
