Ansökan om dispens för redan uppförda byggnader på en ö i skärgården avslogs i alla instanser. Ansökan avsåg samma område som varit föremål för Regeringsrättens prövning i det s.k. Mättinge-målet (RÅ 1996 ref. 44).
MÖD: Vid avvägningen mellan de enskilda och allmänna intressena i ett mål om strandskydd ska den s.k. proportionalitetsprincipen tillämpas. Man bör då ta hänsyn till den samlade effekten av en omfattande dispensgivning, vilket särskilt får betydelse i tätortsnära områden (jfr. RÅ 1997 ref. 59).
MÖD pekade därefter på att den aktuella ön ligger i ett område som har stor betydelse för såväl naturvården som det rörliga friluftslivet. Då fastighetsägaren inte hade angivit några särskilda skäl och en dispens skulle vara oförenlig med strandskyddets syfte avslogs överklagandet.
Rättsfallskommentar (red):
Observera att målet är avgjort enligt de regler som gällde före den 1 juli 2009.
Ang. proportionalitetsprincipen, jfr MÖD 2013:37
Lagrum: 7 kap. 25-26 §§ miljöbalken i dess tidigare lydelse.
Referat ur MÖD-serien: MÖD_M10820-02. Länk saknas då Mark- och miljööverdomstolen inte publicerar avgöranden som är för gamla.
