En kommun nekar dispens i efterhand för en brygga på en fastighet med vägförbindelse. Fyra månader senare förelägger kommunen om borttagande av den brygga som nekats dispens. Båda ärendena överklagas till länsstyrelsen som vid två olika datum avslår överklagandena.
I målet vid Mark- och miljödomstolen argumenterar markägarna för att tidigare instanser brustit i sin motiveringsskyldighet i de båda ärendena och att det inte var korrekt att fatta beslut om föreläggande innan frågan om dispens vunnit laga kraft. Vidare hävdar de att det finns särskilda skäl för dispens då bryggan ligger på en plats som sedan länge är ianspråktagen av byggnader och bryggor samt behövs för deras verksamhet på platsen som avser destilleri och bifirma samt utveckling av en samhällsnyttig verksamhet med elbåtsladdning. MMD inleder med att konstatera att de gamla reglerna om strandskydd är tillämpliga i målet samt att de nu hanterar både ärendet om dispens och tillsyn i ett samlat avgörande. De finner vidare att underinstanserna inte brustit i sin motiveringsskyldighet och att målet kan avgöras i sak på föreliggande underlag. MMD instämmer i underinstansernas bedömning av att dispens inte kan lämnas och att ett föreläggande är motiverat. De tillägger att det inte har framgått att elladdning av båtar är en verksamhet som bedrivs på fastigheten och det kan därmed inte omfattas av det särskilda skälet för utvidgning av verksamhet. De anser inte heller att laddningsverksamheten kan anses ha sådan karaktär och omfattning att dispensgrunden för ett angeläget allmänt intresse är tillämpligt. MMD finner inte att det är oproportionerligt att avslå dispensansökan utan fastställer underinstansernas beslut att neka dispens och förelägga om rättelse.
MÖD: Mark- och miljööverdomstolen inleder med att rätta MMD gällande att de nya bestämmelserna visst ska gälla för det aktuella målet. De konstaterar vidare att förutom redaktionella och språkliga ändringar så har en ny möjlighet till strandskyddsdispens för förvärvsverksamhet med begränsad påverkan på strandskyddets syften införts. I förhållande till de gamla särskilda skälen gör MÖD ingen annan bedömning än underinstanserna. I fråga om det nya särskilda skälet för förvärvsverksamheter så noterar de att platsen för bryggan ligger i i Haninge kommun som är en del av Storstockholmsområdet. Redan mot den bakgrunden kan området inte anses utgöra ett sådant område med lågt bebyggelsetryck som avses i bestämmelsen. Inte heller med stöd av den nya dispensgrunden kan alltså dispens medges. MÖD finner sammanfattningsvis att det saknas särskilda skäl att lämna strandskyddsdispens för den aktuella bryggan och att det inte kan anses oproportionerligt att neka dispens. De finner också att det har funnits fog för att meddela ett föreläggande och att det utsatta vitet varit proportionerligt och skäligt.
Rättsfallskommentar (red): Ännu ett mål där den nya dispensgrunden definieras motsatsvis, dvs. genom att visa på när den inte är tillämplig, se även avgörandet i mål M 15149-24.