Åtgärden och ärendet: Tillsynsnämnden beslutade år 2011 om föreläggande att inom strandskyddat område:

1. Upphöra med att klippa gräset

2. Ta bort de vresrosor som planterats

3. Ta bort de stora stenar som utplacerats

4. Fortsättningsvis inte placera ut parkbänkar på ett sådant vis att det verkar avhållande för allmänheten.

Länsstyrelsen upphävde efter överklagande punkten 3 i nämndens beslut men avslog överklagandet i övrigt. Även MMD avslog överklagandena.

MÖD:

Råder strandskydd?

Nämnden har som skäl för sitt beslut hänvisat till att åtgärderna strider mot 7 kap. 15 § 2 och 4 miljöbalken. Fastigheten omfattas av en byggnadsplan antagen före år 1975. Om det inte bestäms något annat omfattas den därför inte av strandskydd enligt miljöbalken (10 § lagen [1998:811] om införande av miljöbalken). År 1996 beslutades dock att strandområdet på fastigheten ska omfattas av strandskydd och därför gäller strandskydd från och med då.

Är åtgärderna förbjudna (p 1 och 2 i föreläggandet)?

Anläggandet av en gräsmatta i närheten av bostadsbebyggelse är något som typiskt sett avhåller allmänheten från att beträda ett område och som därmed kan vara svårt att förena med strandskyddets syften (se Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 29 juni 2012 i mål nr M 202-12).

Nämnden har inte invänt mot påståenden om hur länge gräset klippts och det finns inte heller något som tyder på att gräset började klippas först efter strandskyddets införande. Det handlar därför om klippning av en redan anlagd gräsmatta vilket inte är förbjudet enligt 7 kap. 15 § 2 och 4 p miljöbalken, se mål nr M 202-12 och M 1072-11. Föreläggandet upphävs i denna del.

De vresrosor som har planterats på gräsmattan är inte avhållande för allmänheten och förändrar inte livsvillkoren för djur- eller växtarter. De är därmed inte heller förbjudna. Föreläggandet upphävs i denna del.

De vresrosor som planterats utanför gräsmattan är dock avhållande för allmänheten, och eftersom dispens saknas så har nämnden haft skäl för sitt föreläggande i denna del. Dessa vresrosor har nu tagits bort, varför målet avskrivs i denna del.

Föreläggandets tydlighet (p 4 i föreläggandet)

Föreläggandet angående parkbänkarna syftar till att i framtiden inte vidta en viss åtgärd. Bänken har tidigare placerats på gräsmattan och det är inte förbjudet. Ett föreläggande måste vara så tydligt att det inte är någon tvekan om vad det som förväntas. Nämnden har förbjudit utplacering av parkbänkar i området på ett sådant vis att det kan uppfattas som privat tomtmark, utan att närmare precisera vilket område som avses. Föreläggandet upphävs i denna del.

Rättsfallskommentar (red):

Lagrum: 7 kap. 15 § och 26 kap. 9 § miljöbalken samt 10 § lagen [1998:811] om införande av miljöbalken

Dom: M 4234-14