Målet avsåg ansökan om dispens för ett 165 kvm  stort enbostadshus som skulle ersätta ett tidigare, 112 kvm stort bostadshus. MMD ansåg att storleksskillnaden var väsentlig och att hemfridszonen skulle utökas betydligt och därmed ha en mer avhållande effekt på allmänhetens tillträde till området.

Fråga i målet var om den nya byggnaden kunde bedömas som en ersättningsbyggnad och om det därmed fanns särskilt skäl för dispens enligt 7 kap. 18c § 1 p MB.

MÖD: Den tidigare byggnaden är laglig och uppförd för bostadsändamål. Byggnaden ska placeras på delvis samma plats som den nuvarande och inom befintlig tomtplats.

Den nuvarande tomtplatsavgränsningen är väl tilltagen i förhållande till det befintliga bostadshuset med tillhörande garage. Enbart det att ersättningsbyggnaden har en större byggnadsyta än den befintliga medför därför inte att den nya byggnaden skulle få en utökad hemfridszon. Den nya byggnaden kommer att bli lägre än den befintliga och därmed minska avtrycket i landskapet. Det befintliga bostadshuset tillsammans med garaget ger redan i dag ger ett dominerande intryck sett från strandlinjen. Därför utvidgar den nya byggnaden inte hemfridszonen mer än obetydligt. Det finns därför särskilda skäl att ge strandskyddsdispens.

Med den befintliga tomtplatsavgränsningen och eftersom området närmast strandlinjen även fortsättningsvis säkerställer fri passage för allmänheten, får strandskyddets syften anses ha beaktats i tillräcklig mån.

MÖD ändrade därför MMD:s dom och fastställde nämndens beslut att ge strandskyddsdispens fastställas.

Rättsfallskommentar:

En ersättningsbyggnad för samma ändamål som en befintlig byggnad kan vara skäl för dispens (se prop. 2008/09:119 s. 105). Enligt MÖD 2009:35 är en förutsättning att ianspråktagandet är lagligt och att hemfridszonen inte utvidgas mer än obetydligt genom den nya byggnaden (ur inledningen till MÖD:s domskäl).

MMD och MÖD gjorde alltså olika bedömning av om det nya bostadshuset utvidgade hemfridszonen mer än obetydligt eller inte.

Dom: M 1170-15