Målet avsåg dispensansökan för brygganläggning.
Platsen: Platsen för den ansökta brygganläggningen ligger inom ett område som är utpekat som riksintresse för naturvård och friluftsliv enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Platsen omfattas också av de särskilda hushållningsbestämmelserna i 4 kap. miljöbalken för sina natur- och kulturvärden och där turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, särskilt ska beaktas.
MÖD: Bryggan är genom sin storlek och placering en bit ut från stranden väl synlig och tar i anspråk en inte obetydlig yta. Den kan därför typiskt sett hindra eller avhålla allmänheten från att använda området för det rörliga friluftslivet.
Med hänsyn till den långtgående fragmentering av ekosystem som redan skett i Stockholms skärgård och som kan fortsätta att ske på grund av det stora exploateringstrycket, kan även en mycket lokal försämring få långtgående konsekvenser och på så sätt medföra en väsentlig försämring av livsmiljön. Bryggan kan därmed väsentligt försämra livsvillkoren för djur och växter genom att bidra till fragmentiseringen av ekosystemet.
MÖD bedömde alltså att det var fråga om en förbjuden åtgärd enligt 7 kap. 16 § miljöbalken (tidigare lydelse) och fortsatte därefter bedömningen för att ta ställning till om det fanns särskilda skäl för dispens.
Länsstyrelsen och sökanden är överens om att fastigheten där bryggan anlagts inte omfattar något vattenområde, men att marken tagits i anspråk som tomt ända ned till strandlinjen. Området på land och i vatten är dock i övrigt till stor del orört, särskilt gäller detta området mellan Waxholmstrafikens brygga och platsen för den ansökta bryggan. Bojar, tampar och båtar som läggs ut innebär inte att ett vattenområde tas i anspråk på samma sätt som genom en brygganläggning. Härutöver skulle bryggan vara avhållande för allmänheten att ta sig till allemansrättsligt tillgängliga områden på ömse sidor om fastigheten. Området hade inte tagits i anspråk på ett sådant sätt att det saknade betydelse för strandskyddets syften. Särskilda skäl för dispens föreligger inte.
MÖD vägde därefter även in sökandens behov av båttransport då fastigheten var belägen på en ö. Bryggans funktion kunde dock tillgodoses genom reguljär båttrafik (Waxholmstrafiken) eller i vart fall genom en mindre brygga. Inte heller efter att ha vägt in detta enskilda intresse i bedömningen fanns därför särskilda skäl att bevilja dispens.
MÖD fastställde länsstyreslens beslut att avslå dispensansökan.
Rättsfallskommentar (red):
Observera att målet är avgjort enligt de regler som gällde före den 1 juli 2009.
Lagrum: 7 kap. 16 och 18 §§ miljöbalken i dess tidigare lydelse. Jämför nuvarande 7 kap. 15 och 18 c § miljöbalken
Referat ur MÖD-serien: MÖD 2011 29. Länk saknas då Mark- och miljööverdomstolen inte publicerar avgöranden som är för gamla.
